Bente Kaj H

Det har hänt mig några få gånger i livet att jag känt mig fullkomligt fel. Igår kväll inträffade en av dessa gånger. När jag efter jobbet cyklade från pendeln ringde det i fickan och i ett slag ändrades kvällsplanerna. Jag var hungrig som en varg och visste att kylskåpet var ganska tomt. Tog ett snabbt beslut att kolla den där restaurangen på hörnet, American sports (?) till höger om R Asia. Det var ganska fullsatt men servitrisen hittade ett pyttelitet bord längst bort längst in. Jag beställde en hamburgare av enklare sort utan pommes och därtill en stor stark. Började se mig om. Där satt män. Män i varierande ålder alltifrån övre tonåren till män i min egen ålder. Män i sällskap med andra män. Ett fåtal män med kvinnligt sällskap. Vi var som mest 4 kvinnliga gäster medan männens antal var bortemot 30-40. Kvinnorna var genomgående 20-30 år yngre än jag. Från taket hängde TV-skärmar som visade sportsmän i grupp, ishockey, fotboll och bandy. Närbilder på målvakter i rymddräktslikande ut

Häromdagen landade 2000 nytryckta böcker på två pallar utanför min husentré. 695 kg sade den litauiske chauffören. Det kändes som minst det dubbla. Mågämnet gjorde sig ett ärende förbi och hjälpte mig baxa merparten bokkartonger ner i källaren, där jag egentligen inte har plats. Nu vidtar några följdprojekt. Dels ska bokens nya existens marknadsföras. Dels ska jag göra något åt mina bilder och dagböcker som står och tar plats i källaren. Svaret är digitalisering, men det känns som ett mödosamt stort projekt just nu. Behöver göra delprojekt. Bilder från tiden före jag själv föddes må komma först in i datorn och därefter ges eller slängas bort. Det innebär några kartonger mindre. Sen får jag ta det eftersom. Principen får bli att mitt källarförråd är ämnat först och främst åt mitt nutida liv, därefter åt det som varit. Parallellt laddar jag för mina intervjuer. Först ut blir intervjuer inom temat Att vara del i en rörelse - om Kvinnorörelsens fotfolk runt millennieskiftet. Jag har skaffa

Klockan 9 prick levererades två pallar böcker om totalt 695 kg efter diverse missförstånd via mobil.  Killen som kom talade lettiska och dålig engelska. Jag hade ställt mobilen på ljudlöst dagen innan och hörde inte alla hans försök att nå mig. Till sist upptäckte jag min miss och vi fick förvirrad kontakt. Jag förstod det som att han redan levererat böckerna men hittade dem ingenstans ute vid entrén och på gatan. Han sade - Yes, they are delivered. I am on the highway 20 km away. I come soon. Efteråt har jag gissat att han nog menade att böckerna levererats till hamnen och nu var han på väg till mig med böckerna. Mitt i tumultet dök svärsonen oväntat upp och hjälpte till att baxa böcker till källaren och in högt upp i ett förråd. Det innebar att jag på 2,5 timme nödtorftigt hann packa upp och in böckerna och röja emballage och pallar efter mig och sopa golvet så att det såg ut som om ingenting hänt. Men jag har problem. Böckerna och mina egna prylar får inte plats i mina lägenhetsförr

  Att producera en bok kan liknas med att vara havande, att vara i väntans tider. Även om det bara gäller en bok som reviderats lite inför ännu ett upplagetryck. På sistone har min kollega Gro och jag pillat med några ändringar och tillägg i boken Mentorskap. Faktiskt en handfull tillägg. För första gången har vi lagt till lite teori i den i övrigt genompraktiska handboken. Å så har vi läst korrektur. Framlänges och baklänges. Kört genom rättstavningsprogram. Därefter har jag själv pillat med trycktekniska frågor tillsammans med vår eminenta samarbetspart, Edita på Print in Baltic. Boken tryck i tre färger, rött, blått och svart. Inlagan, dvs själva boksidorna, är tryckta med färgsystemet Pantone. Det innebär i princip att färger blandats till den nyans jag vill ha och trycks med den färgen. Mitt layoutprogram grejar inte, visade det sig, att konvertera till Pantone-färg med mindre än att jag skaffar mig en särskild app som jag inte klarade av att få till. Denna lärdom har tagit många