Efter skammen
Det har varit välgörande att vara offentlig kring bedrägeriet. Min skam är borta. Helt. Och ilskan också, faktiskt. Men jag tar höjd för att ta viss strid med banken och då kanske jag behöver få tillgång till lite ilska och ett behov av att skriva av mej. Men tills dess, nej, ingen skam alls. Många har hört av sej och gett uttryck för att de är berörda och undrar hur jag mår. Tusen tack för omsorgen. Jag mår alldeles utmärkt och skriver bara för att ni andra ska slippa undra. Jag har ju sagt A men inte B, så att säga. Så mycket mer har jag inte att säga om det här just nu. Jag är i full färd med sluttampen på mitt bokmanus och det vill jag ha fokus på. Blir kanske en blogg om det så småningom. Berättelsen om hur jag blev ett brottsoffer via identitetskapning skildrar jag i tre klickbara bloggar och ytterligare den här som är en liten eftersläntare: 1 Samtalet 2 SMSet 3 Skam 4 Efter skammen