Inlägg

Prepper

En längre tid har jag tänkt att jag ska skriva en framtidsfullmakt. Det är för att säkra att det finns någon som kan och får ta över mitt beslut över liv den dagen jag själv inte kan fatta beslut för mitt eget bästa. Eller kort sagt, en som tar över då jag gått in i dimman.   Jag har haft span på föreläsningar om framtidsfullmakt som ges av Blomsterfonden. De blir snabbt fullbokade och jag har inte alltid kunnat komma de tider som erbjudits. En gång gick jag på en, vad jag trodde var kombinerad föreläsning om testamente och framtidsfullmakt, men det visade sig bara gälla testamente. Först blev jag besviken, men sen visade det sig vara en jättebra föreläsning som jag hade nytta av. Jag insåg att jag ska skriva testamente som säger att det mina barn ärver är enskild egendom. Nåväl.   Jag har förberett mig genom att göra ett utkast till framtidfullmakt på egen hand. Den 5e april var det äntligen dags för en föreläsning i ämnet. Den var precis så matnyttig som jag hoppades. Lärde ...

Den tiden är förbi

Jag går oregelbundet på vattengympa på Vasalundshallen. Där är vi ett tjugotal gråhåriga damer och ett fåtal dito herrar som gympar med entusiastiska ledare. Jag älskar min vattengympa och kroppen mår mycket bra av den. Det händer att jag får återkoppling från någon ledare på mitt gympande. De säger att jag jobbar bra, att jag är duktig. Idag hände det igen. Dessutom var det min favvo-fröken som kom fram till mig efteråt och sa att jag var duktig och jobbade bra.  – Tack. Ja, jag gör så gott jag kan och det gör vi väl alla.  – Ja, sa hon, ni är två tre stycken som jobbar hårdare än alla andra och du är bäst. Jag ser nog. Du måste ha väldigt bra kondition.  – Tack tack, det är inte riktigt så jag ser mig själv, men det var inspirerande att höra, sa jag. Jag förundras över min reaktion. Glädjen uteblev. Den tiden är förbi då jag sökte den typen av bekräftelser, typ du är bäst, du är fantastisk. Nu när jag inte ens behöver höra att jag jobbar kommer bekräftelserna. Jag jobba...

Jag ska bara

Bild
Projekt Kunskapsnystanet består idag av 4 böcker om Signe. Sedan en tid skriver jag om min process att skriva en barnbok. Då hette boksprojektet Signes medicin. Det växte och växte och till slut insåg jag att det behöver delas upp. Det fick ett nytt övergripande projektnamn, Kunskapsnystanet,  som består av 4 barnböcker.   Jag har inhämtat återkoppling från några utvalda personer. De har sett manus på den tiden som projektet var en enda bok. Det var, inte förvånande, både intressant och värdefullt. Jag tackar alla er som gav tid att läsa och återkoppla.  Synpunkterna representerade 180 grader, de som var starkt för och de som var starkt emot och just ingen däremellan. Jag förbereder mig för att, om böckerna nu blir utgivna, kommer att möta just det.  Förespråkarna  Spännande och aktiverande för barn.  Fascinerande kunskapstrappa.  Rolig.  I tiden.  Viktig kunskap presenterad för barn, även läsvärt för vuxna.  Utvecklingsbart materia...

Bara en liten förändring till

Bild
Att ta emot feedback är en tidsödande konst. Nu är det över en vecka sedan jag berättade om bokprojektet för en mindre grupp vänner. Sedan dess har jag tuggat och tuggat på deras matthet över omfattningen, synpunkter om bristande stringens, moraliska budskapet, utgivningsform etc. Jag har landat på olika sätt och det har tagit sin tid. Den politiskt moraliska budskapet vill jag behålla och snarare förstärka. Jag vill inte satsa på egenutgivning, det är en sista utväg. Jag vill ha den här komplexa berättelsen som bygger vidare i en sorts moralisk-filosofisk kunskapstrappa. Men målgruppen blir bara otydligare och otydligare för var nivå, det har jag känt länge men inte riktigt vågat ta konsekvensen av. Bilderbok, ja visst, men nog vore det roligt med e-boksutgivning och kanske till och med barn-TV-program. Då pratar vi både animering och ljud. Igår satt jag, igen, och läste på nätet råd till författare som ska skicka in manus. Det gav mig nya aha-upplevelser. Särskilt för nybörjare vill ...

Signes medicin paketerad för leverans

Bild
Bokens olika fristående delar utlagda som en solfjäder. Idag har jag nått ytterligare ett steg i barnboksprojektet Signes medicin.  Jag har förpackat projektet till något som så småningom ska bli vad jag överlämnar till ett förlag.  I paketet ingår följebrev till förlaget, projektbeskrivning, litteraturgenomgång, manus på ca 120 sidor med bildskisser uppslag för uppslag (i 4 ganska tunga filer), och sist mina egna tankar om hur projektet kan omformas.  Jag har förhandsvisat projektet för några få personer och fått ganska vitt skilda reaktioner. Den ena ytterliga reaktionen handlar om odelad förtjusning och förväntad sådan från ett förlag. Den andra ytterligheten handlar om att detta bara är för mycket, inte stringent och för moraliserande och tungt, fast den är rolig också och att jag ska fundera på alternativ utgivning, typ egenutgivning digitalt.  Hur det blir återstår att se. Jag är helt säker på att jag ska ge förlagsspåret en chans till att börja med, för jag v...

Signes medicin tar sig

Bild
Vårterminen startade med rivstart. Tanken var att jag i veckan skulle jobba drygt heltid, men så kom en förkylning i torsdags och satte P för det. Vare sig jag varit frisk eller sjuk, så har jag gett järnet med bokprojektet Signes medicin. Nu sitter jag här med droppande näsa och en fullständig genomgång av manus och layout- och illustrationsidéer, en bearbetad projektbeskrivning redo att träffa min faktagranskare till veckan. Boken i nuvarande skick blir på ca 90 sidor. Jag har också förlorat mig i projektet och ser inte skogen för alla trän. Då sätter de kritiska tankarna klorna i mig: jag är omständlig, vill för mycket i ett och samma projekt, det här kommer inget förlag att vilja ta, vilken illustratör skulle åta sig detta gigantiska illustrationsjobb och hur ska det finansieras etc. 90 sidor är för mycket för en barnbok. Å ena sidan. Å andra sidan. Håller innehållet för utgivning internationellt? Vilket förlag kan hjälpa till med det? Och 90 sidor är ju uppdelade i teman, så man k...

Årskrönika 2018

Bild
Konstverkets titel - Enbent tjuv och raket. Teknik - färgpenna på rosa papper. Konstnär - Vera Lundqvist Hahne, 3 år.    Mitt år har varit aktivt, närmast gått i spinn så jag varit nära att krokna. Självförvållat har jag ett hektiskt, roligt och intressant liv. Jag fördelar min tid på lönearbetare drygt 80%, författare, ordförande i min bostadsrättsförening och så vattentränar jag en hel del. Mitt tidigare yrke som organisationskonsult är i princip avvecklat. Jag är också stolt och engagerad farmor- och mormor. För att få livspusslet att gå ihop har jag motvilligt pausat med kören nu i höst. Lönearbete  Mina 80 % som lönearbete fördelas på Personlig assistent till samma brukare som jag haft sedan jag flyttade till Stockholm för 4 år sedan. Henne sviker jag inte i första taget.  Tentamensvakt vid både KTH (Tekniska Högskolan) och SU (Stockholms Universitet).  Trafikservicevärd vid pendeltågstationerna Odenplan och City. Det dök upp ett erbjudande från Veteranpool...