Bidar min tid
Bokprojektet
Mitt bokprojekt om Signes medicin (om borrelia och att våga ta medicin) har till synes stannat upp. Men bakom den synliga ytan pågår arbete. Jag håller på att etablera ett samarbete med en värsting till faktagranskare och jag tänker om närmst helt och hållet. Annan story, annat fokus, andra illustrationer, annan utgivning… Arbetet med det pågår i bakhuvudet. Jag bidar min tid.
Mera pengar
Jag har också gjort något som är låååångt utanför min bekvämlighetszon. Så långt man kan komma, nästan. Jag har börjat fondspara. Bakgrunden till det är att jag faktiskt har en sparslant som jag för närvarande förvaltar genom att ha pengarna på den bank som ger mig höst ränta, 0,85%. Det har en tid irriterat mig att det är så svag förvaltning, jag skulle vilja ha betydligt bättre förräntning. Hittills har jag inte sett hur. Spela på lotto är för osäkert och aktier som jag inte kan något om är för riskabelt.
Men så har jag träffat Irene. I egenutgivarsammanhang och i barnbokssammanhang. Hon älskar pengar, särskilt pengar som jobbar. Hon har 20-30 års erfarenhet av att förränta pengar och hon gör det med husmorsförnuft. Hon har hittat ett sätt att förränta sina pengar med 10-20 %. Häromdagen hade vi en utbildning av mig. Oj vad jag har lärt mig!
Mina urvalskriterier
Nu har jag valt att med lagom engagemang välja 4-5-stjärniga fonder med aktiv förvaltning (stjärnorna står för hur välskötta fonderna är), gott resultat över tid, en sharpekvot på större än 1 (förhållandet mellan resultat och risk), god hållbarhet (anges med antal jordglobar och jag ska helst ha 3 eller fler, den uppgiften är lite snårig att få fram, finns inga topplistor på det), geografisk spridning och branschspridning. Jag stirrar inte på vilka avgifter som tas ut utan istället på det resultat de har. Dessa fonder hittar jag på tre hemsidor och jag synar deras topplistor. Och vet du, jag vet vad jag menar i ovanstående förklaringar.
Häromdagen köpte jag tre fonder för totalt 6000 kr för att ha något att lära mig på. Jag har redan förlorat 11 kronor. Don´t panic säger Irene. Själv tänker jag att jag ska ha koll på konjunkturen, de flesta spår ju att lågkonjunkturen står för dörren. Jag ska också ha koll på fondernas hållbarhetsinriktning. Det må vara en bärande hållning i långa loppet, tänker jag.
Man har alltså gått och blivit kapitalist. En kapitalist som bidar sin tid. Ja, jag skriver man, för det är inte helt lätt att inse att man = jag. Man får ta det pö om pö.
Tänka sig, så det kan bli.
Kommentarer
Skicka en kommentar