Irene Jansson - först ut att intervjuas


Irene Jansson bläddrar bland pressklipp om det uppmärksammade projektet Kvinnliga innovatörer i Sverige.

Igår träffade jag Irene Jansson, entreprenör och författare till böcker om entreprenörskap och ekonomi. Vi har stött på varandra via FaceBook-gruppen Egenutgivarna. Runt millennieskiftet drev hon projekt för att stimulera kvinnliga innovatörer i Sverige. Jag bad att få prata med henne för att lära mer om den kvinnorörelse jag själv var med i då, för sisådär 30 år sedan. Samtalet ingår i min plan att samla och förmedla berättelser från kvinnorörelsens fotfolk och eldsjälar, ämbetsmän och politiker etc.

Att vara del av en folkrörelse - om kvinnorörelsens fotfolk runt millennieskiftet är projektets arbetsnamn.
Det är i grunden ett reflekterande projekt. Jag tänker mig lägga en mosaik av berättelser för att få en övergripande förståelse och där varje intervju blir till en färgrik skärva. Jag vill förstå den rörelse jag var del i, drivkrafterna och vad det ledde till. 

För ändamålet har jag införskaffat mig en diktafon som jag nätt och jämt lärt mig använda.













Min nya diktafon. 
Foto Irene Jansson

Min plan är att blogga om intervjuerna och göra artiklar i pdf som kan spridas. Om projektet röner visst intresse kan jag tänka mig att sammanställa dem till en e-bok. Skulle ett förlag vilja ge ut en pappersbok så vore det himla roligt. Men böckerna skall inte ligga i lager hemma hos mig. Jag har fullt. Mitt egna lärprojekt är att göra e-bok och poddar. Jag håller öppet för att jag kanske inte mäktar med att lära mig detta. Men bloggar och artiklar ska det definitivt bli.

Kvällen innan premiärintervjun var jag nervös, främst för det tekniska, och ställde mig frågan 
- Varför gör jag det här över huvud taget? Jag kunde ju ta det lugnt och se en bra film istället.
- Varför utsätta mig för teknikstressen när jag är ett sådant teknikblåbär? 
- Varför göra det så stort på en gång, oombedd? 
Kommer inte fram till annat än att jag är obotligt nyfiken och på ständig jakt att lära, att jag i mogen ålder fått erfarenheter att summera och reflektera över. Det vibrerar inom mig och jag blir berörd när något särskilt intressant dyker upp. Nyfikenheten på den rörelse jag var del i är ett sådant vibrerande fält. Dagens kommunikationsteknologi erbjuder oanade möjligheter. Jag vill lära mig både om den kvinnoRÖRELSE som var nyss och om sociala mediers möjligheter av idag. 

Vädret igår var strålande och jag var faktiskt rejält nervös inför träffen hemma hos Irene i Norsborg. Inte för intervjun som sån, utan för att få till det tekniska med bevarande av både samtalskvalitet och lättsamheten i samtalet. För att vara premiär så tror jag det gick riktigt bra. Irene var hjälpsam och fick mig att slappna av och samtalet blev mycket intressant för mig. Förmodligen för henne med. 

Så nu är vi igång, mina intervjuoffer och jag. - Jiha! 
Den här intervjun ska bli till en artikel och det kommer fler framöver. 

(Men det kommer troligen att dröja ett tag eftersom jag just nu har en knökfull almanacka i princip hela april och maj och juni.) 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

2023 Bentes årskrönika

Berättelsen om en berättelse del 9. Det är mycket nu.

Reservdelsmänniska 1