Vanmaktens ringar på vattnet

Medierna duggar nyheter om invandringens konsekvenser för både individ, hjälpande organisationer och nation.

Just nu läser jag (lyssnar) Göran Rosenbergs Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Morgonens nyheter handlar om en pakistanier som kört lastbil in i en julmarknad i Berlin med minst 12 döda och ett 50-tal skadade. Terrorattack misstänks.

Jag kommer att tänka på de jag känner som invandrade för länge sedan. Alltihop får mig att förnimma den vanmakt som många nog känner över att ha räddats från ett inferno och hamnat i en situation där de inte vill annat vilja slå sig till ro, arbeta och göra rätt för sig men där byråkratins kvarnar och befolkningens rädsla för "de nya" lägger en seg matta över allt. Det måste innebära en multivanmakt som för vissa är outhärdlig och där de gör vad som helst för att få mening med sitt liv. 

Det här är självklarheter, inget nytänkande över huvud taget. För mig är skillnaden att jag just nu KÄNNER mer än normalt. Det ger en kvävande vanmaktskänsla i sig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

2023 Bentes årskrönika

Berättelsen om en berättelse del 9. Det är mycket nu.

Reservdelsmänniska 1