Kvinnohistoria - allas historia

I dagarna visar SVT två mycket intressanta programserier om kvinnohistoria för hundra år sedan. De är tredje säsongens serie om tre program med Fröken Frimas krig och en dokumentär i två delar om Kvinnorna på fröken Frimas tid. Allt ligger ute på SVT play, även om alla programmen inte visats ännu. Men jag har sett dem. Häromdagen satt jag och såg dem i ett streck och blev fullkomligt marinerad av kvinnohistoria från förra sekelskiftet. I dokumentären intervjuas kvinnohistoriker och anhöriga till de stridbara kvinnorna och det hela är mycket intressant.

Fast egentligen är begreppen kvinnohistoria och historia lite som med begreppen kvinnliga fotbollsspelare och fotbollsspelare. Kvinno- innebär en avvikelse från det normala, från normen, eller ett sidospår, alltså något vid sidan om huvudfåran. Men kvinnohistoria är inget annat än allas vår gemensamma historia, dock med särskild lupp på den halvan av befolkningen som liksom inte hade en egen röst på den tiden och som då ansågs vara avvikelse från normen. Hur nu halva befolkningen någonsin kan betraktas som en avvikelse. Det är ett konststycke som övergår mitt förstånd.

Det är både vemodigt att tänka på vilken uppoffrande strid dessa kvinnor tog på 1900-talets början för något som är så självklar idag att vi inte har vett att uppskatta det. Med denna kunskapsdusch sköljs jag över av tacksamhet för alla strider som är tagna för att jag ska åtnjuta den status och välfärd som jag har idag.

Jag har lyft fram dessa program på sociala medier och märker på kommentarsfälten att det finns ett intresserat sug efter dessa program. Tänker att det finns kvinnor kvar idag eller deras nära ättlingar som kan skildra hur de första kvinnorna tog de första stegen in i det offentliga livets manliga bastioner. De första läkarna, de första ingenjörerna, de första vetenskapskvinnorna inom olika discipliner, de första prästerna, de första riksdagskvinnorna, de första poliserna, militärerna, ja listan kan göras hur lång som helst. I vissa fall kommer vi ända in i nutid.

Jag skulle vilja att skildringarna gjordes lättillgängliga så att många kan ta del. Den fiktiva Fröken Friman är ett sätt att göra det på. Det finns många andra sätt att göra historien lättillgänglig för oss. Det vore väldigt intressant om SVT gjorde fler program utifrån den kunskap som kvinnohistorikerna och genusforskarna skaffat sig och naturligtvis utifrån de personer som fortfarande kan berätta hur det var då. 

Så heja SVT! Bra gjort! Mera!