Bente Kaj H

Långsamt börjar mina kreativa krafter komma tillbaka. Trycket på axlarna minskar successivt. För en tid sedan gick jag med i en FaceBook-grupp  Barnboksförfattare och barnboksillustratörer  med tanken att spana in den senare, när jag kommit igång med bokprojektet igen. En bild i gruppens flöde fångade dock mitt intresse. Vilka bilder hon gör! - Där är hon ju, min illustratör, tänkte jag. Samarbete med en illustratör av den kalibern skulle höja intrycket av bokprojektet rejält och svara mot den höga ambition jag har. För att göra historien kort – vi samarbetar nu. Vi har träffats, lärt känna varandra lite mer, skrivit avtal om uppdragets tidplan, rättigheter och pengar, kreerat bokprojekts format, layout-grepp och sätt att samarbeta. Hon gör både layout och bilder till två uppslag och ett bokomslag för att visa hur jag (vi) tänker kring böckernas, och projektets, visuella ton och mission. Vi tänker lika kring det visuella, bygger vidare på varandras idéer, jag i det stora hela ...

Hela våren är som ett enda töcken av arbete, åtaganden, stress, sömnproblem och trötthet. Allt självförvållat. Alla mina jobb (personlig assistent och tentamensvärd, trafikservicevärd) och på det ordförandeskapet i vår Brf ledde mig spikrakt mot den så kallade väggen. Jag hade full pott av varningssignaler för att få utmattningssyndrom. Tuva hjälpte mig med ett verktyg, Livskompassen, att göra något åt situationen. Det är ett dialogbaserat insiktsverktyg som kopplar effekterna av vad jag gör här och nu med det jag vill uppnå i framtiden. Det blev uppenbart att framför allt ordförandeskapet i Brf inte bidrar till att bygga min attraktiva framtid. En period av växande ångest följde. Jag lade motvilligt mitt älskade bokprojekt Kunskapsnystanet på hyllan. Tyckte att jag svek, lurades, förlorade effekten på tagna men inte fullföljda initiativ mm om jag skulle trappa ner engagemanget i Brf. Men jag tog mig själv i kragen, satte upp stöd runt mig och prioriterade mitt eget välbefinnande. Nu ä...